Etikett: Lantbruk

Gnagare hade haft rave-party i maskinen, och kablarna till motorn föll offer. Skarvades ihop av ägaren, men maskinen klagade nu på att datorn inte längre känner av rotationspulser.

Inte helt lätt att felsöka, men tacksamt nog skickades bokstavligt talat allt hit; manöverpanel, centralbox, motor, harness, givare, rubbet. Detta gjorde att hela ekipaget kunde startas på bänken, för att därefter jaga fatt på pulserna.

Inuti motorn satt en rotationsgivare med ett motstånd. Mätning på alla tre kablar därifrån och fram till plinten i boxen visade på normalvärden, oscilloskopet sade likadant; fina inkommande pulser.

Pulserna gick in i en 74HC14, som är en inverterare, men på utgången var det lika livlöst som i en sauna nära ekvatorn. Hade en ny inverterare i lager så den blev utbytt, och därefter gick oscilloskopet med på att visa fina pulser på utgången, som sen gick in i mikrocontrollern.

Hela klabbet är nu på väg tillbaka till ägaren för en slutlig testkörning i sin rätta miljö.

Innan allt packades ihop togs ett foto på arbetsbänken, där det såg ut som efterdyningarna av en nyårsfest. Halva verkstan fick kopplas ihop på bänken för att få testriggen att göra det den var avsedd för.

Det är såna här jobb som ställer all kreativitet på sin yttersta spets och tvingar fram nya tankegångar. Sånt gillas!

Lexion 620 med en centralpanel som levde eget liv och stängde av sig sporadiskt. Kund skickade ner den till ett företag i Frankrike som i princip sade ”Ledsen error, går inte laga. Köp en ny för skitdyrt”.

Panelen skickades då hit den för ett sista försök innan det sura äpplet skulle bitas i och punga ut pengar för en ny. Några timmars kärlek under mikroskopet och den skickades tillbaka förra veckan till kunden, som idag skickade ett nytaget foto. 

Sensmoral: You say ”NON REPAIRABLE”, we say ”Håll min ostmacka”.

Någon hade gått lite för hårt åt med mejseln, eller annat verktyg, och kapat två ledningsbanor obekvämt nära en stiftlist i styrpanelen till en skördetröska.

Mikroskop, stadig hand, C110-spets (0.1mm bred), en lös kardel från en Dupont-kabel och 0.3mm lödtenn var det som behövdes för att lappa ihop dem. Och fluss.

Tops för storleksreferens.

När tidens tand till slut nöter bort ledande material på en knappsats tryckt på plastmembran är det läge för reparation med mikrokirurgi.

Lödspets C115 0.2mm, mikroskop, pincett avsedd för ögonkirurgi, och en stadig hand för att löda fast tre 0.1mm magnettrådar för att på så sätt ersätta de skadade ledningsbanorna.

Testkör reparationen i verkstans hembyggda knappsatstestare, inse att allt funkar tipptopp och begå sen helg medan flaggan fortfarande är i topp.

Vårbruket drar igång vilken dag som helst.

Dagens fångst: en kalvamma i tonåren som lever eget liv och inte bryr sig det minsta om sina arbetsuppgifter och/eller instruktioner. Med andra ord ungefär som vilken tonåring som helst.

Med tanke på att en ny kostar en bra bit över en kvarts miljon blir detta en intressant utmaning.