Kategorier
Reparation

Blandad sammanställning

Vi uppdaterar för dåligt här. Det beror på att vi ligger efter i schemat på grund av underbemanning. Det är dumt att ligga efter, men vi gör så gott vi kan även om vissa lågprioriterade jobb får släpa efter ytterligare.

De två senaste veckorna har varit intensiva med många brådskande jobb till industrier. Produktionsstopp är förödande och i det läget är det all-in som gäller, oavsett tid på dygnet.

Ett axplock:

1. Säkerhetsgivare säckade ihop en eftermiddag. Maskinen i fråga gick inte att köra alls då den fick en signal som sade ”dörren är öppen” (trots att den var stängd). Totalt produktionsstopp i ett redan intensivt schema. Givaren kördes hit en eftermiddag och vi spenderade kvällen med den.

Felet: en ytmonterad 500mA-säkring till solenoiden inne i givaren hade löst ut. En komponent för typ tjugo spänn stoppade allt för ägaren.

2. Ett bluetooth-kort till en PLC. Bluetooth funkade men inga in-/utgångar aktiverades. Även här dunderbråttom pga produktionsstopp. Kördes hit sent en eftermiddag och reparerades kl 6 morgonen därpå.

Felet: rena mardrömmen i form av kallödning. Kortet har utsatts för vibrationer under många års tid så lödningarna släppte till slut på molekylärnivå.

3. McHale med defekt skärm. Bråttom då pressen behövde köras hela denna vecka. Rutinjobb och turligt nog hade vi en skärm i lager. Anlände 12:30 med Postnord och åkte iväg med Schenker 15:00 samma dag.

4. Amazone som inte startade upp som den skulle. Riktig kluring som till slut blev knäckt efter lite tur.

Felet: kortsluten TVS-diod i anslutning till CANbus fick datorn att bli lika handlingsförlamad som en enbent person i en rövsparkartävling.

5. Grimme CCI där vridratten säckat ihop. Vid första anblick var det en potentiometer, men lite mer undersökning visade att det var en omärkt encoder med inbyggd tryckknapp. Turen var dock med oss här, för till ett annat – helt orelaterat – ärende förra året köpte vi hem 6st olika encoders för att chansbyta (med gott resultat). En av de fem som fanns kvar passade här, så även denna gick vägen.

6. En medicinsk laser som används av en elitidrottsklubb. Ej akut, men detta var första gången en medicinsk enhet landat på arbetsbänken! Av den anledningen blir den uppmärksammad här.

Felet: glapp i batterikablar samt skyddsdiod.

7. Ingen reparation, men en välförtjänt fredags- G&T efter en påfrestande arbetsvecka.

Nu när det mest prioriterade jobben är klara kommer vi nästa vecka att ta ett nytt krafttag i alla de ärenden som hamnat på efterkälken.

Håll i och håll ut!

Kategorier
Elektronik

Relätestare

Den kaotiska högsäsongen, vårbruket, börjar nu äntligen gå mot sitt slut. En person slutade sin anställning vid årsskiftet, vilket gav en rejäl uppförsbacke med den aldrig sinande strömmen av inkommande uppdrag. Lågprioriterade ärenden fick läggas på is lite längre än vanligt och schemat var helt galet från slutet på februari fram till nu, men vi tog oss igenom stålbadet och kör nu vidare 😁

Det kommer in ganska mycket industriell elektronik på reparation, och där förekommer det – i det generella fallet – väldigt många reläer. När dessa närmar sig sin tekniska livslängd börjar de bli opålitliga på ganska många olika sätt. Hittills har vi testat reläer manuellt med multimeter och spänningskälla, men det är både ett tidsödande och ett ofantligt tråkigt jobb. En lösning behövdes.

Vi kom fram till att det borde ju kunna gå bygga en grunka som testar reläer med ett knapptryck, så lite gnuggande av geniknölarna under några helger togs en modulär prototyp fram. Tack vare en designlösning med adaptrar går det att göra detta till ett universellt verktyg för alla former och spolspänningar av reläer. Fram med reläet, sätt reläet i adaptern, sätt adaptern i hållaren och starta. Resten sköter sig självt.

Prototypen (se foto) fungerar alldeles ypperligt och potentialen är väldigt stor här. Worst case är att vi tar fram ett verktyg som bara används internt, men best case är att det lyckas bli en slutprodukt som även underhållstekniker ute på industrierna har användning för.

Återstår att se var vi landar med denna skojiga pryl!

Kategorier
Reparation

Atlet-truck

Dagens: Atlet-truck med en styrdator som dömts ut av en kunnig tekniker. Vi ombads ta en titt, trots att det bara varit inne en enda truck på fem år så det här var allt annat än rutinjobb.

Problem 1: Hela kortet är lackat, bensvårt att mäta saker utan att först ta bort lacken mekaniskt.

Problem 2: Datorn skall matas med 48V, men den starkaste spänningskälla vi har ligger på futtiga 30V.

Lösningen blev att halvera spänningen (24V) och först betrakta vad som händer. Något hände, åtminstone, för hela kortet började käka 180mA men dioderna i hörnet var stendöda (som ägaren rapporterat från början). Spänning kommer alltså in en bit, men inte hela vägen.

Det svåra här var att, utöver lacken som hindrade mätningar, spänningen bara var halverad. Det innebär att /om/ det skulle finnas en kortslutning så skulle den med stor sannolikhet inte synas i värmekameran.

Och precis så blev det; inte ett skvatt syntes. För lågt tryck för att något ska få krupp.

Där fick vi sätta på Sherlock Holmes-hatten och klura rejält var strömmen egentligen skulle ta vägen.

Det fina med nätdelar är att det finns oftast en symmetri inbakad av konstruktören. Den syns inte alltid vid första ögonkastet, men tittar man tillräckligt länge så uppenbarar den sig.

På detta kort låg symmetrin i två drosslar med var sin SMC-diod och en MOSFET framför. Där började vi gräva oss fram. Bort med lackhelvetet, fram med den fina metallen som går att mäta på.

Mät spänningsfallet på alla ben på båda symmetriområden, inse att en SMC (imringat i rött) avviker gravt från den andra. Löd loss fanskapet, strömsätt kortet och…dioderna tändes. Mät SMC och inse då att den är kortsluten. Leta därför fram en ny på lagret, löd fast, testkör kortet igen, och allt funkar prima.

Ägaren hämtade kortet och testkörde i trucken, och även där funkade det prima. Success!

Trucken blev stoppad av en komponent som kostar sketna nio spänn.

Kategorier
Reparation

Amada HFE 220

Ett återkommande problem för många tillverkningsindustrier är när det blir stopp i en maskin, med produktionsbortfall som resultat. När det händer startas i princip en timer och förluster staplas på hög. Kostnaderna kan bli enorma.

Sent igår tisdag ploppade det upp ett nytt ärende i systemet. En tillverkare fem mil bort hade en maskin som inte längre fungerade på grund av en havererad dator, och det var akut. Ett samtal senare bokade vi in ett besök imorse för att mäta lite på plats; vi var nämligen inte 100% övertygade att just datorn var felet så vi ville utesluta nätdelen (som är en vanlig felkälla).

Väl på plats och mängder av mätningar senare kunde vi konstatera med 100% säkerhet att det faktiskt var datorn som var körd, så denna togs med till verkstan för en djupare koll. Skulle den inte gå att reparera hade företaget möjlighet att köpa hem en ny från tillverkaren, men med den dryga prislappen ville man göra ett försök här först.

Felet visade sig vara att knappcellsbatteriet (CR2032, fastlött) var dränerat på grund av en kortsluten diod, och båda dessa låste datorn vid bootningen.

Nytt batteri och diod och datorn startade sen upp som om inget hade hänt. Företaget slapp därmed punga ut med hisnande 70k + moms för en ny dator, och den gamla datorn slapp hamna i återvinningen vilket sparade in på jordens resurser.

Win-win för alla.

Kategorier
Reparation

Actia VAS 6154 (ODB)

Ibland är det bra att kunna överträffa sig själv.

Som här; ett ODB-verktyg från en bilverkstad där någon olyckligen råkat stöta till USB-sladden så att det blev en hävarmseffekt, kontakten knäcktes loss från kretskortet. Alla nio kontaktpunkter (fem för ström och signaler, fyra för ankare / chassi) slets loss. En till fyra avslitna punkter är vardagsmat, men alla nio är värsta tänkbara mardrömsscenario.

En rejäl besiktning gjordes i mikroskopet för att den vägen försöka lista ut hur sjutton vi skulle gå tillväga för att angripa detta problem. Att löda pyttesmått är rutin, men när det inte finns något att löda fast blir det snäppet svårare.

Efter ett tag hittades en möjlig lösning. I mikroskopet syntes att pinne 2 och 5 inte hade slitit loss lika mycket material som pinne 1, 3 och 4. Idé föddes: tryck in kontakten lite längre bak på kretskortet så att pinne 2 och 5 når ledningsbanorna, och löd fast dem där. Borde vara görbart, och då är två av fem pinnar lösta.

De övriga tre, då?

Vänd kontakten upp och ner. Ta fram 0.22mm-tråd och sätt en stump (ca 15mm lång) på pinne 1, 3 och 4. Lägg sen hela kontakten till rätta, fixera med ankarna, löd fast pinne 2 och 5, och tråckla ihop trådarna på 1, 3 och 4 så att de dras dit de ska, och löd fast. Det borde väl funka?

Facit: Ja, det funkade.

På det hela taget en bensvår reparation i och med att 1) USB-kontaktens pinnar skymdes av metallhöljet, och 2) samtliga fem ledningsbanor var av. Ungefär 45 minuters idogt arbete i mikroskopet och MacGyver-lösning för hela slanten, men det gick vägen.