Fyra dagar efter en blänkare om labbråttor har det nu börjat ploppa in en hel del av dessa i verkstan. Perfekt tillfälle att börja träna!
Här kör vi igång med ett Playstation 4 som behöver sin APU omlödd. Troligtvis, ska tilläggas, för det kan mycket väl ha varit något annat fel på enheten, men det är just BGA-kretsar det måste tränas på.
BGA, Ball Grid Array, är uteslutande lött på undersidan. Bild 2 visar hur många lödpunkter som finns på APU-kretsen i Playstation 4 efter att denna lötts loss. Har inte räknat, men det är bortåt 1000st. Alla måste lödas bort eller dit samtidigt under nogrannt övervakade temperaturförhållanden. Enter Maskinen(tm).
En video på hela proceduren kommer upp vid senare tillfälle, först måste det lekas lite mer med alla roliga rattar och reglage!
En vakuumförpackare dök upp. ”Det har blivit något fel så bränntråden tänds direkt och hela tiden när man stoppar i sladden”, hette det. Normalt ska tråden tändas först när maskinen skapat vakuum, och då bara i 1.5 sekunder. Ärendet var inte akut.
Ett uteblivet kundbesök gjorde att det blev en lucka i schemat, så vi passade på att ta en titt här. Relativt enkel konstruktion; en biffig motor, en biffig transformator, en nätdel, och ett styrkort. Första testet gick ut på att koppla ur transformatorn (som enbart styr tändtråden) för att se om övriga maskinen fungerar som den ska. Det gjorde den, och då hade vi smalnat av sökfältet ganska rejält; nånstans på styrkortet är det lattjo.
Att få ut styrkortet var inte det enklaste. Bara ett fåtal kablar satt i socklar och kundes tas loss, men alla de andra fast fastlödda direkt på kortet vilket innebar att vi fick montera loss kablar från varenda relä, varenda givare, varenda allt för att kunna få ut kortet. Att ha ett skatbo med kablar fastsatta på kretskortet underlättade inte heller felsökningen, men det var bara att gilla läget.
L/N/PE på kretskortet gick direkt till transformatorn, alltså letade vi upp var dessa ledningar går nånstans. Föga oväntat gick de till de två reläerna, så där blev första anhalten för felsökningen. Båda är av SPDT-typ och kontinuitetsmätning på de båda (efter att ha tjuvkikat i databladet) visade att deras initiala läge inte var samma. Ett av reläerna hade med andra ord svetsats fast i stängt läge, vilket förklarade varför transformatorn kickade igång direkt vid kabelinsättning. Reläerna byttes.
För extra hängslen och livrem följde vi signalbanorna från de båda reläspolarna bakåt in på kretskortet för att se om det även kunde finnas något där som hade tjall på linjen. Mycket riktigt; en av de två frihjulsdioderna (1N4148) samt en av de två styrtransistorerna (1F/BC847) hade kastat in sina handdukar. Båda dioder och båda transistorer byttes ut.
Tillbaka med skatboet in i maskinen, återkoppla alla kablar, reläer och givare samt transformatorn, skruva ihop maskinen och testkör. Bränntråden tändes inte direkt när kabeln sattes i, vilket var mycket gott tecken. Problem: vi hade inte en aning om hur maskinen skulle startas då vi aldrig sett något liknande innan, så det blev ett telefonsamtal till ägaren för att få en snabbkurs.
”Stäng locket så startar maskinen”. Ok, det var så enkelt… Heh.
Maskinen vakuumsvetsar plast, så ett gammalt buntband fick agera försökskanin. Buntbandet lades över bränntråden, locket stängdes, maskinen började hosta och harkla ett bra tag, och slutligen tändes tråden i två sekunder innan maskinen stängde av sig. En titt på buntbandet avslöjade två brännmärken, vilket var kvitto på att reparationen blivit lyckad.
Det är över 3 veckor sedan något skrevs här, och nu när verkstan har gått i dvala över jul/nyår så vi tar tillfället i akt att sammanfatta hela året.
Tidigare har verkstan drivits som en enskild firma, men från och med i våras är den ett riktigt bolag. Detta har underlättat saker och ting ur väldigt många sociala perspektiv, men den viktigaste punkten är att stora företag hellre anlitar ett bolag än en firma. Detta har i sin tur medfört att nya företag ”vågat” ta kontakt, och därmed har kundbasen kunnat breddas.
Förra året var det lantbruket som stod för den största andelen av inkommande jobb, följt av en salig olika kategorier av mindre jobb (bland annat skogsbruk). Detta år har trenden ändrats lite. Lantbruket ligger fortfarande etta (36.7%), men entreprenad och datarecovery (~6% vardera) har ökat ganska rejält, trots att det har jobbats för att öka skogsbruket (4%). Inför år 2022 är målet att nå ytterligare en marknad och det jobbas aktivt med att få in en fot där. Med lantbruk, skogsbruk och den nya kommer det att bli ett mycket mer jämnt flöde av jobb vilket underlättar de månader där det finns rejäla dippar i orderingång.
Våren, specifikt mars månad, blev som att åka månraket. Postnord och DHL var här dagligen med leveranser, främst med saker som hade med vårbruket att göra när lantbrukarna började dra igång saker igen. Som värst låg det inte mindre än 17 stängselaggregat på plats, och antalet Bogballe Calibrator som kom in på service har jag helt tappat räkningen över. Våren gav en rivstart utan like.
Sommaren blev paradoxalt nog lite lugnare, och ett par lantbrukare förklarade varför: stöter de på problem mitt i högsäsongen så fixar de allt på plats med alla tillgängliga medel. Sen, när allt lugnar ner sig, kan de ta med sig sakerna in på reparation. En av dem berättade vidare att någon sorts styrspak gick sönder i en av hennes maskiner. Det fanns ingen tid att förlora så hon löste hela problemet tillfälligt med hjälp av buntband, silvertejp och smältlim för att bibehålla någon sorts funktion. Detta stärkte en insikt jag fått tidigare: lantbrukare är kreativa genier!
Hösten, när skörden av över, hände det som lantbrukarna berättade: saker kom in på reparation. Nu var allt det akuta borta ur ekvationen så nu gick det bra att få grejer lagade. Jag blev ärligt talat lite orolig ett tag, när orderingången gick under gränsvärdet ett par månader, men med denna insikt går det att planera framtiden bättre för att få bort dessa dippar.
I början på december bar det av till Småland för att hålla i en lödutbildning som ett företag hade beställt. Det var första gången något liknande gjordes, men förhoppningsvis inte sista för det öppnade ett par dörrar med nya möjligheter inom just det området; utbildning. Den tydliga trenden är att fler och fler (både privatpersoner och företag) får en stark vilja att reparera saker istället för att lämna till återvinningen, och det är jätteroligt att se. Inte nog med att det går att spara in enorma belopp på nyinköp, vi sparar även in på jordens resurser och det är otroligt viktigt i den slit-och-släng-värld vi – tyvärr – lever i idag.
I december gjordes även den största investeringen i verkstans historia. En ny, hyperavancerad lödmaskin har beställts och denna kommer att underlätta reparationer av moderna kort med komplicerade lödningar. Maskinen anländer i januari och förväntningarna är skyhöga. Lite som julafton redan i början på året!
Nu väntar några dagars vila innan vi slår upp portarna igen, den 10e januari, och välkomnar 2022 för att se vad året har att erbjuda.
Sista utmaningen innan verkstan bommas igen för helgen: en styrbox som hanterar lyftarmarna på en traktor.
Nästa vecka packas verkstan ihop och åker iväg till Småland för att på plats hålla i en två dagar lång elektronikutbildning som ett företag har beställt. Det är första gången – men förhoppningsvis inte sista – vi gör något liknande, så det ska bli oerhört spännande.
