Kategorier
Reparation

McHale Fusion 3+

Dagens: ett akutjobb med McHale Fusion 3+ som hänger sig vid uppstart.

Det har kommit in många Fusion 2 och Fusion 3 tidigare, men aldrig Fusion 3+ (med touch-skärm och hela baletten) så detta blev en utmaning.

Ägaren meddelade att när enheten startas syns McHale-loggan men inget mer. Detta gav indikation på att matningen till enheten var OK, men nånting får den att hänga sig. I normalfallet brukar detta innebära någon form av kommunikationsproblem mellan enheter, särskilt när CANbus är inblandat.

En titt på kretskortet gav inga som helst synliga indikationer på att något var lattjo, inte heller när vi matade med 12V fick vi indikator på att det fanns någon kortslutning eller annat. Detta innebar att jobbet blev svårare, för enda möjligheten var att gå ner på komponentnivå och undersöka vidare.

Symmetrin i vänster del av kretskortet (med dioder, kondingar och drosslar) hintar om att det är två spänningsreguleringar. Mätning på en av dioderna visade kortslutning, äntligen en ledtråd! Dioden togs bort och mättes igen; ingen kortslutning. Sad face, för det innebär att något faktiskt _är_ kortslutet, men var?

Hittade en IC-krets som har hand om CAN-kommunikation. Vcc (matning) och GND (jord) var kortslutna. Löd loss kretsen, kortslutning finns kvar på kretskortet men inte på kretsen. Detta var ett bra kvitto på att något faktiskt är kortslutet, så det är bara att leta vidare.

Keramiska kondingar (MLCC) är robusta grejer och brukar ha hand om spänningsfiltrering rakt ner mot jord. Det är inte ofta det händer, men de kan bli kortslutna utan att ge synliga skador så vi tog loss en och en för att säkerställa att så inte var fallet. Återvändsgränd igen; alla kondingar hela.

Så var fanken är kortslutningen?

Under de två symmetriska regulatornätverken fanns en IC-krets som kallade sig för ”buck-boost”, vilket är en supersmidig sak som trollar fram 5V från en brusig matning. En titt i dokumentationen för denna krets visade att den inte har en, utan _två_ 5V-reguleringar på separata utgångar; den ena switchad, den andra inte. Vidare stod det i dokumentationen att om den switchade utgången blir kortsluten mot jord kommer kretsens skyddssystem att kicka in, vilket förhindrar att den brinner upp. Och där fick vi antagligen svar på varför vi aldrig såg en kortslutning: skyddssystemet kan ha kickat in.

Vi ohm-mätte på utgång 1 (icke-switchad): där fanns det motstånd, så ingen kortslutning. Vi mätte på utgång 2 (switchad) och voila: där var det noll ohm. Det är alltså nånting som sitter på den switchade utgången (där bland annat CAN-kretsen sitter) som gjort i byxan, men hur ska vi hitta den utan att kretsens skydd kickar in?

Lösningen blev en beprövad metod som kallas för Ghettoblaster: mata in 5V på utgången (för att göra by-pass på skyddssystemet) och kräma på ordentligt med ampere för att få vad-det-nu-är-som-är-kortslutet att lysa upp ordentligt på värmekameran.

Och voila: en styrkrets för USB sken upp som den starkaste sol; DÄR är den förbonkade kortslutningen, rakt i styrkretshelvetet som i mikroskopet såg hur fin ut som helst. Löd loss kretsen, testkör enheten, och ”sing halleluja” dundrar ur verkstans stereo på maxvolym.

Det här var bland de absolut svåraste jobben i år men skam den som ger sig, särskilt med bara två stressiga arbetsdagar kvar innan semestern.

Challenge completed!