Gnagare hade haft rave-party i maskinen, och kablarna till motorn föll offer. Skarvades ihop av ägaren, men maskinen klagade nu på att datorn inte längre känner av rotationspulser.
Inte helt lätt att felsöka, men tacksamt nog skickades bokstavligt talat allt hit; manöverpanel, centralbox, motor, harness, givare, rubbet. Detta gjorde att hela ekipaget kunde startas på bänken, för att därefter jaga fatt på pulserna.
Inuti motorn satt en rotationsgivare med ett motstånd. Mätning på alla tre kablar därifrån och fram till plinten i boxen visade på normalvärden, oscilloskopet sade likadant; fina inkommande pulser.
Pulserna gick in i en 74HC14, som är en inverterare, men på utgången var det lika livlöst som i en sauna nära ekvatorn. Hade en ny inverterare i lager så den blev utbytt, och därefter gick oscilloskopet med på att visa fina pulser på utgången, som sen gick in i mikrocontrollern.
Hela klabbet är nu på väg tillbaka till ägaren för en slutlig testkörning i sin rätta miljö.
Innan allt packades ihop togs ett foto på arbetsbänken, där det såg ut som efterdyningarna av en nyårsfest. Halva verkstan fick kopplas ihop på bänken för att få testriggen att göra det den var avsedd för.
Det är såna här jobb som ställer all kreativitet på sin yttersta spets och tvingar fram nya tankegångar. Sånt gillas!
