Kategorier
Reparation

Rullstolsramp, buss

Årets hittills svåraste jobb dök upp förra veckan, i form av ett styrkort till en rullstolsramp på en buss. Enligt uppgift finns inte företaget – som tillverkade/supportade dessa kort – längre kvar i Sverige, utan det var kontakt med Italien som gällde för att få det utbytt med en stor tidsspillan och krångel på köpet.

Kunden slog en signal till verkstan och hörde om det var något som gick att laga. Utseendemässigt sett såg kretskortet ut att bli en enkel historia, så absolut; kom hit med det.

Det där med en enkel historia fick ätas upp ett par gånger, för kretskortet bjöd på en kaskad av olika överraskningar. Den första gällde strömsättningen av kortet, det var inte bara att plugga i 24V och sen var allt bra. Nej, då det sitter i en buss och dessutom ska lyfta upp en människa är det en hel drös med säkerhetsfaktorer med i leken. Många givare ska säga sitt: dörren ska vara öppnad, fjärrkontrollen måste vara ikopplad, matning måste finnas, och så vidare. Allt detta för att det sitter rätt starka motorer i rampen, och om de skulle få för sig att börja snurra vid fel tillfälle kan det få katastrofala följder.

Alla dessa säkerhetsgrejer gjorde iallafall att kortet inte gick att starta hur som helst, så det fick bli en vända ut till kunden för att mäta saker på plats för att se vilka givare som ger vad, och var. När det första steget var avklarat som kom nästa kluring: styrkortet använder sig av två helt separata jordsignaler. Utan vetskap om detta kopplade vi in 24V på “+BAT” och 0V på “-BAT”. Logiskt och bra, men det straffade sig direkt: “-BAT” var fel sorts jord, med följden att labbaggregatet matade en kortslutning, med följden att vi trodde det var en komponent som var kortsluten. En timmas felsökning senare kom vi underfund med att det /finns/ ingen kortsluten komponent, det var bara fel jordpunkt!

När den biten hade klarats av var det dags att dyka ner på djupet för att ta reda på varför startrelät inte drog. Lång historia kort så krävde det relät en 24V-signal från en givare som sitter på bussens dörr. Om dörren inte är helt öppen och säkrad så kommer det aldrig 24V, och relät drar aldrig. Säkerhetsgrej, med andra ord. När vi kommit förbi den biten så var vi fast i nästa utmaning: en optokopplare, som känner av när reläet är draget, såg ut att vara ur funktion för nästa steg / säkerhetsspärr på kretskortet uppnåddes aldrig. Lättfixat: beställ hem 8 nya optokopplare och byt allihop.

Lång näsa, IGEN, för felet kvarstod efter bytet!

Frustrationen började tillta och tankarna blev många: Varför tusan bråkar kortet? Vad är fel? Vad har vi missat? Medan huvudet vände på alla stenar var labbaggregatet fortfarande igång, och då kom ett nytt symptom: det bubblade under en kontakt på kretskortet. Ja, det /bubblade/. Bubbel brukar innebära att det finns vätska och att det finns värme. En titt på kontakten hintade om att några pinnar hade ärgat, men det var allt. Normal mängd ärg, inget att dra en hög växel på. Baksidan av kretskortet under kontakten var ren och snygg, ingen hint om nånting där heller.

Nåt är lurt, men mig lurar man inte så hela kontakten löddes loss, och där uppdagades en rejäl frätskada. Guck och klägg överallt mellan kretskort och kontakt. Tacka tusan för att det bubblade, för sådär ska det inte se ut. Efter 1.5h under mikroskopet var frätskadan lagad och kontakterna utbytta. Ny testkörning, men kortet funkade bara nästan, bara “lite sådär”, så det var tveksamt om lagningen blivit lyckad. Men nu var alla idéer tömda och det kan egentligen bara ha varit frätskadan som orsakat allt, optokopplarna var bara en bieffekt av det där, men det gick inte att bekräfta den hypotesen på bänken. Enda möjligheten var att åka ut till kunden och testa kortet på plats.

Lång historia kort: det lyckades. Det /var/ frätskadan som orsakat allt, och det här var första gången en buss (eller iallafall en del av en buss) blivit reparerad här. Drygt 5h av hårslitning gav till slut resultat, och det var inte ett öga torrt i bilen vägen tillbaka till verkstan efter testkörningen.

Challenge completed!

Kategorier
Reparation

Överum CD 5406

Detta är styrkortet till en Överum CD 5406 (kombi-jet) som råkade ut för en smärre brand av okänd anledning. En handfull komponenter fick sätta livet till och fler än tre ledningsbanor hade brunnit av. Som grädde på moset gick många av ledningsbanorna parallellt under reläer och komponenter, så vi fick riva loss säkert en fjärdedel av allt på kortet bara för att få en hint om vad banorna anslöt.

0.5mm magnettråd och smältlim bistod vid reparationen av ledningsbanorna, medan de numer pulviserade brandoffren inväntar sina ersättare via DHL. Först när dessa satts fast går det att någon sorts hint om reparationen blivit lyckad – eller är på väg att bli – men i nuläget är det bara att rulla tummar som gäller.

Kategorier
Reparation

Ponsse Opti-5

Det kom in en Opti-5, vilket är en dator till en skogsmaskin Ponsse, för två veckor sedan. Datorn var mer eller mindre halvdöd, och det var läge att lista ut varför. Idag meddelade ägaren att allt funkade prima, vilket gör att vi kan kryssa av den tredje Ponsse-maskinen som har reparerats i verkstan sen augusti.

Denna gång beslöts det att filma allt, verkligen allt, från början till slut. Från det att chassit skruvas upp, till felsökning, till reparation, till testkörning. Rubb och stubb, således.

Här finns därför en 2.5h lång video att beskåda, nästan helt oklippt. Ofrivilliga harklingar och momentet där mikrofonen fick spader togs bort, samt när en kund ringde mitt i och behövde hjälp, men i övrigt finns allt med.

Inga hämningar, bara jakt på fel!

Kategorier
Reparation

Studiebesök från SLU

I november tog en student på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) kontakt och berättade att i och med covid-19 så har nästan samtliga studiebesök blivit inställda, och undrade om det skulle kunna gå att göra ett virtuellt studiebesök i verkstan på distans. Det lät som en jätterolig sak, och trots att det aldrig funnits en “levande” publik tidigare antogs utmaningen.

Mellan klockan 13:00-15:00 satt vi därför uppkopplade via Zoom och genomförde en undersökning/reparation av en balpress, från början till slut, där både elever och lärare fick ställa frågor. Det var väldigt matnyttigt för undertecknad, för istället att av bara farten plöja igenom en felsökning krävdes det nu att ibland stanna upp och förklara saker på ett begripligt sätt för någon som ville veta mer.

SLU hade intresse av fler såna här föreläsningar / “studiebesök”, vilket var ett gott betyg på att saker gått bra. Det är kul att visa upp saker “under huven” från deras egen värld, samtidigt som jag knappt ens sett en bråkdel av maskinerna i fråga.

Det här var med andra ord en rolig erfarenhet!

Kategorier
Reparation

CLAAS Rollant 255

Det är lågsäsong för jordbruket, men det innebär inte att alla bara sitter och rullar tummarna i väntan på att våren ska komma. Det är ett lysande tillfälle att gå igenom maskinerna och ge dem lite kärlek.

I veckan dök en display upp. Den sitter i en CLAAS Rollant 255 balpress och funkar som den ska, med den lilla detaljen att bakgrundsbelysningen har kastat in handduken. Utan belysning går det fint att använda pressen på dagtid då solljuset hjälper till, men när mörkret lägger sig blir det på snudd till katastrof då det inte går att se något.

Här dyker vi ner på djupet och försöker fastställa orsaken. Kretskortet är från 2003 men är genialiskt konstruerat och bjöd på en hel del utmaningar i jakten på att tjuvkoppla matningen.